Nu börjar kvällen nalkas med små myrsteg, eftermiddagen har spenderats med en riktig inovationsbenägen kvinna. Vi fick i oss vår föda i form av friterad potatis och torsk med ett mycket kompackt hölje av ägg och ströbröd. Efter mycket fint kommuniserande från bådas sida, bestämmde vi oss för att börja tänka på refrängen. Ögenlocken kändes oförklarigt tung och benen var osryrbara precis som om jag hade svävat runt i rymden i ett antal timmar.

PS: Vi tjuvmjölkade kosmos och överlevde.

/Josh Groban                                                                                                                 Översatt av: Lena Endre